Vad e-sportaren och idrottaren har gemensamt

Enligt E-sportförbundet SESF är e-sport en förkortning av “elektroniskt sport” och omfattar tävlingar av olika slag som samtliga äger rum i en virtuell miljö. Med denna definition av e-sport kan det därmed röra sig om allt från Tv-spel, Virtual Reality (VR), mobilspel eller online poker. Begreppet e-sport förekom för första gången i Sydkorea, som är något av en pionjär inom sammanhanget och som bland annat står bakom World Cyber Games. World Cyber Games är i sin tur ett tävlingsevenemang inom e-sport som ägt rum årligen sedan 2000. Även om e-sporten ökar i popularitet har aktiviteten ännu inte erkänts som en idrott i Sverige och lyser därför med sin frånvaro i Riksidrottsförbundet. I Sverige har frågan varit uppe till politisk debatt där e-sportanhängare argumenterar för att den bör jämställas med annan idrott då e-sportaren och idrottaren har mer gemensamt än vad man kan tro vid en första anblick. Hur denna heta potatis slutligen regleras inom idrottsvärlden återstår att se men vi tänkte i vår artikel belysa just detta – beröringspunkter mellan e-sportaren och idrottaren.

Uthållighet och prestanda

Uthållighet och prestanda är egenskaper som kommer väl till pass inom idrottsvärlden oavsett om du ägnar dig åt tyngdlyftning, maratonlopp eller fotboll. Det säger sig självt att en idrottare som är fysiskt slut efter 15 minuters spelande eller rörelse inte är mycket att räkna med. Även om kritikerna invänder mot att e-sporten jämställs med mer fysiskt krävande aktiviteter står det klart att e-sportaren och atleten har vissa drag gemensamt. Ett illustrativt exempel på det senare är Team PokerStars-medlemmen Ramón Colillas som är en före detta idrottsman och fotbollstränare som har sadlat om till e-sport i form av online poker. Colillas är det perfekta exemplet på någon som har lyckats använda sig av ihärdighet och andra drag som han hämtat från fotbollsvärlden som en värdefull resurs under långa timmar runt pokerbordet där fokus och tålighet är grundläggande för framgång.

Strategi och beslutsförmåga

Det är inte ovanligt numer att bland annat fotbollsspelare på elitnivå uppmuntras att ägna sig åt hjärnträning av olika slag. Syftet är att förbättra spelarnas förmåga att i kritiska lägen uppfatta situationer rätt, agera snabbt och fatta lämpliga och strategiska beslut. I det här sammanhanget talas ofta om så kallad speluppfattning eller förmåga att “läsa spelet”. Att kunna behandla en stor mängd information för att så kvickt som möjligt fatta rätt beslut är avgörande för fotbollsspelares prestation och utveckling. Det handlar kort och gott om att upptäcka, uppfatta och tolka situationer korrekt och agera i enlighet med det. Inom professionell e-sport är det jämförelsevis inte ovanligt med spelare som utför fler än 400 knapptryckningar och beslut i minuten. Om man tänker sig att en match kan vara i upp till två timmar inser man snabbt att e-sportaren i likhet med nämnda fotbollsspelaren måste vara minst lika uthållig och strategisk i sina rörelser och i sitt beslutsfattande och att hjärnträning är något som förenar de två.

Bägge är tävlingsinriktade

Bland idrottare och e-sportare består den stora massan av hobbyutövare eftersom endast ett fåtal har talangen och idogheten som krävs för att nå toppen. Faktum kvarstår dock att både idrotten och e-sporten, oavsett vilken nivå man är aktiv på, ändå vilar på något slags tävlingsmoment. Det roliga med att spela i lagsport är att vinna matcher mot motståndarlag. Lika kul är det som e-sportare att samarbeta med andra i ett lag eller att spela solo och överträffa inte enbart sitt eget personbästa utan även slå tuffa motståndare i hårda matcher. Tävlingsmomentet är därmed A och O inom bägge områden. Tar du bort möjligheten att vinna – oavsett om det rör sig om en pokal med korplaget eller enorma prissummor i stora e-sportturneringar – tappar både e-sporten och idrotten en liten del av sin charm oavsett om det gäller padel eller poker. Tävlingsandan gör att vi ständigt strävar efter att bli bättre, att vi skärper våra sinnen i pressade lägen och att vi ger lite extra i stunder när vi är redo att kasta in handduken.