Om du har sett en fotbollsmatch de senaste åren har du säkert varit med om att spelet plötsligt stannar upp, domaren rör vid örat och lyssnar – och ett mål plötsligt underkänns flera minuter efter att det gjordes. Bakom detta ligger VAR, videogranskningssystemet som numera är en självklar del av toppfotbollen världen över. Men vad är VAR egentligen, vilka beslut kan systemet påverka och hur går en granskning till? Här får du en tydlig och faktabaserad genomgång.
Viktiga punkter
- VAR = Video Assistant Referee – en videodomare som hjälper huvuddomaren via tv-bilder.
- Kan bara granska fyra situationer: mål, straff, direkt rött kort och förväxlad identitet.
- Griper in endast vid ett tydligt och uppenbart fel – domaren på plan bestämmer alltid.
- Infört i toppfotbollen sedan 2017–2019; användes i VM 2018 och Champions League 2019.
- Finns inte i Allsvenskan – svensk fotboll har hittills avstått.
Vad betyder VAR?
VAR är en förkortning av Video Assistant Referee, på svenska ofta kallat videoassisterad domare eller helt enkelt videogranskning. Det är en videodomare som sitter i ett separat kontrollrum med tillgång till samtliga tv-kameror från matchen och kan hjälpa domaren på plan att upptäcka och rätta till tydliga misstag.
Systemet regleras av IFAB (International Football Association Board), det organ som beslutar om fotbollens spelregler. Grundprincipen sammanfattas i mottot ”minimal inblandning, maximal nytta”: VAR ska inte döma om varje detalj, utan bara gripa in vid ett ”tydligt och uppenbart fel” (clear and obvious error) eller en allvarlig missad händelse. Det avgörande sista beslutet fattas alltid av huvuddomaren på plan – videodomaren ger bara råd.
Vilka beslut kan VAR granska?
En vanlig missuppfattning är att VAR kan lägga sig i vad som helst. I själva verket får systemet endast granska fyra typer av matchavgörande situationer enligt IFAB:s protokoll:
- Mål eller inte mål – inklusive offside, hands i uppspelet, om bollen varit ur spel eller regelbrott inför målet.
- Straffbeslut – om en straff felaktigt dömts eller felaktigt uteblivit.
- Direkt rött kort – granskning av utvisningar (däremot inte andra gula kort).
- Förväxlad identitet – om domaren varnar eller utvisar fel spelare.
Situationer som gula kort, hörnor, inkast eller frisparkar långt från mål granskas alltså inte av VAR.
Så går en VAR-granskning till
Processen är mer strukturerad än den kan se ut på tv. Den sker i regel i tre steg:
- Kontroll (check): Vid varje mål, straff och rött kort gör videodomaren en tyst, automatisk kontroll i bakgrunden. Är beslutet korrekt fortsätter spelet utan avbrott.
- Rekommendation: Misstänker videodomaren ett tydligt fel meddelas huvuddomaren, som antingen godtar informationen eller väljer att titta själv.
- Granskning vid sidlinjen (On-Field Review): Domaren markerar en rektangel i luften med händerna – den kända ”tv-signalen” – och går till en skärm vid sidlinjen, kallad Referee Review Area, för att se situationen i repris innan det slutgiltiga beslutet.
Videodomaren arbetar sällan ensam. Ett team av assisterande videodomare (AVAR) hjälper till med att bevaka huvudkameran, offsidepositioner och kommunikationen, vilket gör granskningen snabbare och säkrare.
Tekniken bakom VAR
VAR bygger på tv-bolagens ordinarie kameror, men vid de största turneringarna kompletteras systemet med avancerad teknik. Den mest omtalade är halvautomatisk offsideteknik, som användes för första gången vid herrarnas VM i Qatar 2022.
Så här fungerar den: ett antal specialkameror under stadiontaket följer bollen och upp till 29 datapunkter på varje spelares kropp, 50 gånger i sekunden. En sensor inuti matchbollen skickar dessutom data 500 gånger i sekunden, vilket gör det möjligt att exakt fastställa i vilket ögonblick bollen spelas. Systemet skapar sedan automatiskt en offsidelinje och larmar videodomarna, som kontrollerar och bekräftar beslutet. Resultatet blir snabbare offsidebedömningar och de 3D-animationer som visas på storbildsskärmarna.
VAR-systemets historia
VAR är en relativt ny företeelse i fotbollens långa historia:
- 2016: Första skarpa testet i en tävlingsmatch, cupmötet mellan Ajax och Willem II i Nederländerna.
- 2017–18: Italienska Serie A och tyska Bundesliga blev först ut bland de stora ligorna.
- 2018: VAR användes för första gången i ett VM-slutspel, i Ryssland, samt i spanska La Liga.
- 2019: Champions League införde VAR från slutspelet, och engelska Premier League följde efter till säsongen 2019/20.
I dag används VAR i de flesta av UEFA:s medlemsländer och i alla stora internationella turneringar. Svenska tittare möter det därför främst när de följer VM i fotboll, EM i fotboll och Champions League.
Snabbfakta
| Fullständigt namn | Video Assistant Referee (videoassisterad domare) |
|---|---|
| Regelverk | IFAB:s VAR-protokoll |
| Princip | Minimal inblandning, maximal nytta |
| Granskbara situationer | Mål, straff, direkt rött kort, förväxlad identitet |
| Först i tävlingsmatch | 2016 (Ajax–Willem II, Nederländerna) |
| Första VM | 2018 i Ryssland |
| Status i Sverige | Används inte i Allsvenskan |
Finns VAR i Allsvenskan?
Nej. Trots att systemet finns i de flesta europeiska ligor har svensk fotboll hittills valt att avstå. Svenska Fotbollförbundets styrelse valde att inte lägga fram något förslag om VAR till representantskapets möte hösten 2024, och bland Allsvenskans och Superettans klubbar (Svensk Elitfotboll) har det funnits en majoritet emot ett införande. Flera klubbar och distrikt har på sina årsmöten aktivt tagit ställning mot VAR, bland annat med hänvisning till kostnader, spelavbrott och effekter på publikupplevelsen.
Det innebär att du inte ser VAR när du följer Allsvenskan, men väl i internationella matcher du kan streama fotboll från. Frågan fortsätter dock att diskuteras och kan komma att omprövas framöver.
Fördelar och kritik
VAR har både starka förespråkare och tydliga kritiker. Det är därför bra att känna till argumenten på båda sidor.
Fördelar
- Färre grova domslutsfel i avgörande situationer som mål, straffar och utvisningar.
- Objektiva hjälpmedel, särskilt vid offside, där tekniken kan mäta millimeter.
- Ökad rättvisa i jämna matcher där ett enda beslut kan avgöra titlar eller nedflyttning.
Kritik
- Avbrott och väntetid: Granskningar tar ofta lång tid och bryter spelets flyt.
- Marginella offsidebeslut: Mål kan underkännas på centimeternivå, vilket många upplever som orättvist mot anfallsspelet.
- Fortsatt tolkning: Subjektiva beslut som straffar och hands avgörs fortfarande av människor och blir inte alltid mer enhetliga.
- Stämningen på läktaren: Måljubel dämpas när supportrar vet att ett mål kan tas tillbaka efter granskning.
Vanliga missförstånd om VAR
- ”VAR dömer matchen.” Nej – huvuddomaren fattar alltid det slutgiltiga beslutet.
- ”Allt kan granskas.” Nej – endast de fyra situationstyperna ovan.
- ”Lagen kan begära granskning.” I fotboll är det domarteamet, inte lagen, som initierar en review (till skillnad från exempelvis tennis).
- ”VAR gör alla beslut korrekta.” Systemet minskar grova fel men eliminerar inte mänsklig tolkning.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Vad står VAR för?
VAR står för Video Assistant Referee, alltså videoassisterad domare. Det är en videodomare som via tv-bilder hjälper domaren på plan att upptäcka tydliga fel.
Vilka beslut kan VAR ändra?
Endast fyra typer: mål eller inte mål, straffbeslut, direkta röda kort och förväxlad identitet vid kort. Andra situationer granskas inte.
Vem fattar det slutgiltiga beslutet?
Alltid huvuddomaren på plan. Videodomaren ger bara en rekommendation, och domaren kan själv titta på repris vid sidlinjen innan beslutet.
Finns VAR i Allsvenskan?
Nej, svensk fotboll har hittills valt att inte införa VAR i Allsvenskan. Frågan är fortsatt omdebatterad inom Svenska Fotbollförbundet och klubbarna.
Varför tar VAR-granskningar så lång tid?
Videodomarna behöver ofta granska flera kameravinklar i repris och vid offside fastställa exakt tidpunkt och position. Halvautomatisk offsideteknik har införts vid stora turneringar just för att korta ner väntetiden.
